Bland annat röstade städerna London, Manchester, Leeds, Oxford och Glasgow för att stanna kvar. Lämnasidan bestod av England och Wales. Bland dem fanns städerna Portsmouth, Sheffield, Birmingham och Plymouth. Krav på folkomröstning i andra länder Ett utträde kan nu innebära nya krav på skotsk självständighet. Folkomröstningar krävs också på annat håll. Bland annat kräver Marine Le Pen från högerpopulistiska Nationella Fronten en liknande folkomröstning för Frankrike. Hoppa över Twitterpostning Victoire de la liberté! Comme je le demande depuis des années, il faut maintenant le même référendum en France et dans les pays de l'UE MLP — Marine Le Pen (@MLP_officiel) June 24, 2016 Nederländska frihetspartiets ledare Geert Wilders vill också ha en omröstning om landets EU-medlemskap efter Brexit. Pundet är på lägsta nivån på 40 år BBC:s politiska redaktör Laura Kuenssberg skriver på Twitter att valresultatet innebär enorma följder för bland annat ekonomin, immigrationen, politiska partier samt om premiärminister David Cameron kan fortsätta med sina uppgifter.
Det skulle också innebära återkommande till målet om "allt närmare union". Viktigt är att nuvarande opt-outs inte säkras genom anslutning till EU. Den brittiska opt-out från euron går tillbaka till Maastrichtfördraget 1991 och opt-out från Schengen kom senare det decenniet. I båda fallen höll Storbritannien en veto om de reformer som behandlades vid den tiden. Hotar att använda den veto, det extraherade dessa medgivanden. Akta veto Om Förenade kungariket, som lämnat, skulle försöka återanvända EU, skulle det inte vara möjligt att använda vetorätt. Veto veto skulle ligga mycket med EU och dess medlemsstater. I själva verket behövs en enhällig överenskommelse mellan medlemsstaterna för att erkänna en ny medlem. Var och en har vetor, som Förenade kungariket först upptäckte sin kostnad 1963, när franska presidenten Charles de Gaulle utfärde en eftertrycklig "icke" till Förenade kungariket som gick med i Europeiska gemenskaperna. Som Turkiet medför, visar varje medlemsstat flera vetoer till ett land som går med i EU.
Med andra ord: EU-ledarna måste ge Cameron ytterligare något som han kan skicka vidare till kritiska britter. Ett av de mest kontroversiella förslagen går ut på att Storbritannien ska få möjligheten att dra i en "social nödbroms", i praktiken stoppa eller minska bidrag som andra EU-medborgare får när de arbetar i landet. Ett förslag som rört upp känslorna i de så kallade Visegradländerna Tjeckien, Polen, Slovakien och Ungern. Storbritannien har argumenterat för att åtgärden ska kunna gälla i upp till tretton år. Visegradländerna vill att den ska gälla i maximalt fem år. Frågan är hur en kompromiss tas emot bland EU-kritiker i Storbritannien. "Måste se till helheten" Stefan Löfven konstaterade under toppmötet att det största bekymret för Sveriges del är just den sociala nödbromsen. På en presskonferens i natt gjorde han klart att David Camerons förslag om tretton år (sju år i ett första läge, med möjlighet till två förlängningar om tre respektive tre år) "låter långt". Men han sa samtidigt att man "måste se till helheten".
Juncker ska även ha bedömt det som en femtio-procentig chans att samtalen mellan EU och Storbritannien havererar. När Juncker lämnade Theresa Mays residens på Downing Street kommenterade han, enligt uppgifter till Frankfurt Allgemeine Zeitung: – Jag lämnar Downing street tio gångar mer skeptisk än vad jag var innan. Samma dag som middagen ägde rum meddelade brittiska regeringen att de inte kommer godkänna de ändringar som genomförs i EU:s budget gällande kompensation för de senaste årens flyktingmottagande. Storbritanniens Brexit-minister David Davis har även gjort gällande att EU-medborgare i Storbritannien inte kommer behandlas annorlunda jämfört med invandrare från länder utanför unionen. Theresa May avfärdar uppgifterna om dålig stämning som "Brysselskvaller".
Premiärminister David Cameron med hustrun Samantha går tillbaka in till 10 Downing Street efter att ha tillkännagivit sin stundande avgång. Foto: Alastair Grant / TT NYHETSBYRÅN E n äldre generation har röstat för att Storbritannien i framtiden ska stå ensamt i tron att samväldet därmed uppstår medan den yngre generationen, alla åldrar under 50, röstade för en framtid i EU. Det förflutnas minnen har nu format framtidens gränser. Storbritannien lämnar EU men lämnar sannerligen vare sig sina egna eller de problem som Europa möter vare sig EU eller ej. Ett fascinerande traditionsbundet samhälle har lett till en beundran för det brittiska, eller det engelska. Viljan att stå upp för friheten, för de fria haven och den fria handeln samt för civilisation. Frihet, öppenhet och civilisation. Toleransen och respekten. På nått sätt var det detta som för mig har gjort Storbritannien stort. Hornblower, Biggles, Churchill, Nelson, Shakespeare, Jane Austen, drottning Victoria. Alla de verklighetens vanliga män och kvinnor som var de sista att värna Europas demokrati och de första att vända utvecklingen rätt.
Det brittiska underhuset röstade på fredagen för premiärminister Boris Johnsons brexitavtal. Det innebär att Storbritannien lämnar EU den 31 januari. Förslaget röstades igenom med siffrorna 358 för och 234 emot. Det rapporterar Nyhetsbyrån Direkt och hänvisar Bloomberg News. När avtalet är godkänt även av EU-parlamentet inträder en övergångsperiod fram till och med december 2020. Efter valet har Boris Johnsons konservativa parti en klar majoritet, och där ledamöterna före valet uttryckt sitt stöd för detta brexitavtal. Platsannonser